Odlingsguide för hemmaodlare | Hydroponisk odling | Sveriges kunnigaste growshop Hydrogarden
    • Över 20 års erfarenhet
    • Snabba leveranser
0
Varukorg

Vad är hydroponisk odling?

Att odla hydroponiskt innebär att man odlar i vatten, helt utan jord. Man använder sig inte av något medium innehållande näring, utan näringen finns tillgängligt direkt i vattnet som växtens rötter kommer i kontakt med eller växer i. Mediumet man använder är bara till för stöd och stabilitet till växten. Man kan använda sig av flera olika medium som lämpar sig för hydroodling. 

Genom att eliminera jorden kan man mer exakt kontrollera växtens tillgång till näring, vatten och syre, vilket ofta leder till snabbare tillväxt och högre avkastning. Växterna växer i ett inert medium, som till exempel stenull, kokosfiber eller expanderad lera (leca), eller direkt i vatten. 

Hydroponiska system kan vara passiva, där växterna får sin näring utan mekanisk hjälp, eller aktiva, där pumpar cirkulerar näringslösningen och tillför syre. Hydroponisk odlingsmetod är ett väldigt populärt och enkelt sätt för att kunna odla hemma och det är även populärt i stadsodling, växthus och storskaliga odlingar eftersom metoden är effektiv och ofta sparar både vatten och utrymme. Hydrosystem går att använda såväl inomhus som utomhus. Odlar man inomhus behöver man ha lämplig växtbelysning, läs mer här.

Denna guide innehåller dessa delar:
      1. Vad är hydroponisk odling?
      2. Växtnäring för hydroponisk odling
      3. Vattenvärden - pH/EC för hydroponisk odling
      4. Vilka odlingsmedium kan man använda för hydroponisk odling?
      5. Vilka varianter av hydrosystem finns det för hydroponisk odling?
      6. Kort kom-igång-guide

Hydroponisk Odling där en man känner på sticklingarna


Aktiva och passiva hydrosystem

Man brukar skilja på aktiva och passiva hydrosystem. Vad som skiljer dem åt är hur näringslösningen kommer i kontakt med växterna. Båda typerna av system har sina fördelar beroende på behov och ambitionsnivå.

Passivt hydrosystem
I ett passivt hydrosystem vattnar man själv eller ser till att näringslösningen med hjälp av kapillärkraften kommer i kontakt med växternas rötter. Man har alltså ingen pump i sitt odlingssystem.
Dessa system är enkla att installera, kräver inga elektriska komponenter och passar bra för mindre skala odlingar eller när man vill ha ett underhållsfritt system.
Exempel på passivt system: Kratky-metoden.

Aktivt hydrosystem
Ett aktivt hydrosystem innefattar oftast någon form av pump och slangar som för näringslösningen till rötterna. I ett aktivt hydrosystem används alltså pumpar och andra mekaniska system för att cirkulera eller syresätta näringslösningen.
Här förs näringslösningen kontinuerligt runt eller syresätts aktivt, vilket ger växterna konstant tillgång till både näring och syre.
Dessa system är mer komplexa, men de kan öka växternas tillväxt och avkastning eftersom rötterna får optimala förhållanden hela tiden. De kräver dock övervakning och regelbundet underhåll, som att kontrollera pumpar och luftningssystem.
Exempel på aktivt system är NFT (Nutrient Film Technique) och DWC (Deep Water Culture).

Sammanfattning:
Passiva system är enkla och fungerar utan pumpar eller mekaniska delar.
Exempel: Kratky-metoden.

Aktiva system använder pumpar för att cirkulera och syresätta näringslösningen, vilket ger bättre kontroll men kräver mer underhåll.
Exempel: NFT, DWC.

Läs mer om exempel på olika hydroponiska system längre ner i vår artikel.


Fördelar med att odla hydroponiskt, dvs att odla i vatten

Hydroponisk odling innebär en hel del fördelar, bland annat:
      • man kan ha ett tätare plantavstånd 
      • snabbare tillväxt 
      • större skördar
      • större kontroll över växtens miljö och tillväxtfaktorer
      • lättskött system när man väl har fått allting att fungera 
      • tar mindre utrymme, du kan odla mer på mindre yta 
      • odla inomhus hemma året runt

Man behöver bara byta vatten och rengöra tanken då och då. En hydroponisk odling tar mindre plats än om man odlar i jord, där man behöver stora krukor och jordvolymer för att rötterna skall få tillräckligt med plats. Man slipper även att efter varje odling kasta den gamla jorden och köpa ny.
Med hydroponisk odling kan man odla inomhus - året runt men det går också bra att odla hydroponiskt utomhus. Att odla hydroponiskt är ett miljövänligt sätt att odla då det generellt går åt mindre vatten än vid traditonell odling i jord.
Flera av de medium som används inom hydroodling kan också återanvändas och är fria från skadeinsekter, som kan finnas i köpt jord. Studier har visat att hydroodlade ätbara växter även kan ha ett högre näringsvärde än de odlade i jord.


Nackdelar kan vara att, beroende på vilket system du väljer, så kan det vara svårt att flytta på växterna om det skulle behövas. Det kräver ju också att man har någonstans att ha själva systemet. Man kanske inte vill ha sitt hydrosystem ståendes i vardagsrummet, då det kan låta en del när pumpar och dylikt är igång och kanske inte alltid är så fint att se på om det är ett hemmabygge. 

Den främsta anledningen till att hydroodlade plantor växer snabbare än jordodlade är att växten inte behöver lägga ner lika mycket energi på att utveckla ett stort rotsystem för att leta efter och tillgodogöra sig det vatten och den näring den behöver. Allt växten behöver via rötterna finns tillgängligt direkt i vattnet i ett hydroponiskt system .

Läs gärna också vår Nybörjarguide inomhusodling

 


Dill som växer med fina rötter i ett hydroponiskt odlingssystem

Hur odlar man i hydro?

Hydroponisk odling härstammar från grekiska och betyder att "odla i vatten", dvs att du odlar växter utan jord. I stället växer rötterna direkt i vatten som är blandat med en näringslösning. Det gör att växterna kan ta upp näring och vatten mer effektivt, vilket ofta leder till snabbare tillväxt.

Så här fungerar det i korthet:

  • Rötterna hänger i vattnet och suger upp näringen direkt från lösningen.
  • Växten växer snabbare eftersom den alltid har tillgång till vatten och näring utan att behöva "leta" efter dem i jorden.
Det finns många färdiga hydroponiska system att köpa på marknaden, där de aktiva med sina olika komponenter oftast kostar lite mer. Men det är också många som gör sina egna DIY-projekt och bygger sina egna hydroponiska system och lösningar. Vi säljer många komponenter som du kan behöva till detta.

Grundprinciperna i att odla i hydro:

  1. Behållare med vatten och växtnäring: Fyll en plastlåda, hink eller annan reservoar med vatten blandat med lämplig näringslösning. Behållaren bör vara mörk eller täckt för att förhindra algtillväxt. 

  2. Nätkorgar och medium: Placera växterna i små nätkrukor fyllda med ett odlingsmedium, som leca eller stenull, och låt rötterna hänga ner i vattnet.

  3. Ljus: Ge växterna tillräckligt med ljus, antingen från solen eller växtlampor. Läs gärna mer om växtbelysning.

  4. Syre (valfritt): Använd eventuellt en luftpump för att syresätta vattnet (eller låt det vara passivt i ett system som Kratky-metoden). Du kan därutöver även använda syresten eller luftsten för att ytterligare distribuera syret. 

  5. Underhåll: Kontrollera vattnets pH och näringsnivå regelbundet och fyll på vid behov.

Växterna växer snabbt då de alltid har tillgång till näring och vatten.

Läs en mer detaljerad kom-igång-guide för hydroponisk odling längre ner på sidan.

Man kan börja odla hydroponiskt från såväl sticklingar som frön. Men om man skall rota sticklingarna eller vill börja från frö så är det en bra idé att plantera dem i till exempel rockwoolkuber. Att använda torvbricketter i hydro är inte att rekommendera då de inte är pH-neutrala och ofta ramlar isär vilket kan täppa igen vissa hydrosystem.

I ett hydrosystem där rötterna växer direkt i näringslösningen, exempelvis i ett DWC-system (bubblare), är det viktigt att syrehalten i vattnet är hög för att undvika rotröta och att växten dör. Detta gör man genom att bygga systemet så att vattnet är i rörelse så ofta och mycket som möjligt. I bubblare använder man sig oftast av en syrepump för att syresätta vattnet, men det går även att använda sig av en cirkulationspump.

Behöver man använda luftsten/syresten? Syrestenen skapar många små bubblor istället för färre och större bubblor, vilket ökar rörelsen vid vattenytan. Detta förbättrar syresättningen av vattnet jämfört med om du kör utan syresten.

Om inte vattnet syresätts gynnas anaeroba bakterier, vilka man vill undvika. Biprodukten av de anaeroba bakterierna är syror, som kan få pH:t i tanken att svänga mer än vad som vanligtvis sker. Vissa sorter kan även angripa rotsystemet och ställa till stor skada.


Att odla i vatten gör också att man bör hålla koll på vattnets temperatur. Varmt vatten innehåller generellt mindre löst syre än kallt vatten. Men ett allt för kallt vatten chockar växterna. En temperatur på runt 18-20°C är lagom.

Ett annat tips för att syresätta vattnet är väteperoxid. Det är även bra för att ta kål på alger och bakterier i näringslösningen. Men det ska inte användas tillsammans med näringar där en bakteriell nedbrytning pågår, eller aktiva enzymer ingår, då väteperoxiden tar död på även dem. Väteperoxiden oxideras dock i vattnet och förbrukas ganska snabbt, så det går bra att hälla i en näring med aktiva enzymer ett dygn efter att man haft i väteperoxid. 

Odla i kokos
Mjukaste övergången från att odla traditionellt i jord kan vara att börja odla i kokos (cocos eller cocos coir) istället. Det kan vara som en mellanväg mellan konventionell odling i jord och hydrokultur.

Kokosjord är ett odlingssubstrat gjort av kokosnötsmaterial och är ett väldigt hållbart material. Man kan efter en rengöringsprocess också återanvända sin kokos efter skörd och använda igen. Att odla i kokosjord, coco coir, har fördelarna att det är miljövänligt, hållbart och ett jättebra insteg till hydroponisk odling. Kokosjorden kommer komprimerad, är steril och sjukdomsfri och relativt enkel att odla i. Då den är luftig ger den starka rötter.
Tänk på att använda växtnäring anpassad för odling i kokos.

Hydroponisk odling i odlingsskåp HärlandatjärnskolanCitronbasilika som växer på fint i en hydroponisk odling i ett specialbyggt odlingsskåp på Härlandatjärnskolan i Göteborg

Växtnäring för hydroponisk odling

Näring till hydroodling skiljer sig ofta lite från näring till jordodling. Dels genom att den är mycket starkare än näring som är anpassad till jord, då de medium som man använder sig av i hydroodling inte buffrar näring (vilket jord gör).

Vi rekommenderar att man köper en växtnäring som är anpassad för hydroodling. Den näring man väljer att köpa kan också vara anpassad till en specifik växt.

Ska man odla en växt som inte producerar frukter eller har någon blomfas, till exempel många grönsaker och kryddväxter, så räcker det att man köper en hydroponisk odling näring med hög kvävehalt (N) som är anpassad för tillväxtfasen.

Om man skall odla en växt som kommer att spendera en längre tid i både en tillväxtfas och en blomfas kan man köpa två sorters näringar, en för varje fas (grow för vegetativ fas och bloom för blomstadiet). Det behövs en hög halt av kväve (N) när växten växer. När den blommar behövs mindre kväve (N) men mer fosfor (P) och kalium (K).

Flytande näringar är att föredra framför näringar i pulverform. Det finns också organiska näringar anpassade för hydroodling, de flesta tillverkare av växtnäring har även en linje med ekologisk näring. Men ekologisk näring bör man vara försiktig med i bevattningssystem och hydroponiska system då den kan fermentera och jäsa i tanken och medför risk för igenkloggning. Man behöver tillsätta trichoderma-sporer till sitt substrat för att näringen skall kunna brytas ner och bli tillgänglig för plantan. I ett rent hydrosystem så måste man bygga ett biofilter för att det skall fungera. Ekologisk växtnäring kan alltså användas i hydroponiska odlingssystem, men det kräver extra uppmärksamhet och underhåll.
Ekologisk växtnäring fungerar däremot jättebra vid handvattning och kan också fungera mycket bra för odling i coco. 

Skillnaden på enpartsnäring, tvåpartsnäring och trepartsnäring

Enpartsnäring innebär att alla näringsämnen finns i en enda lösning och du använder bara en flaska växtnäring under växtfasen och en annan flaska under blomfasen. Många tillverkare har fullgod växtnäring som är en "en part". Fördelarna med en enpartsnäring är att det är smidigt och enkelt att dosera och använda och kräver mindre justering. En enpartsnäring är lämpligt om man vill ha det så enkelt som möjligt och för mindre system och hobbyodlingar.
Man använder "grow" i växtperioden och "bloom" i blomperioden.

Rekommendation på enpartsnäring för hydroponisk odling:
Vi rekommenderar en enpartsväxtnäring från Terra Aquatica: Nova Max Grow. Nova Max Grow är en mycket prisvärd växtnäring. För tex sallad, pak choi, örter mm så räcker denna flaska då dessa växter inte är blommande växter utan alltid befinner sig i tillväxtfasen. Men om du odlar en blommande växt som tex tomater eller chili så ska du använda Nova Max Bloom för blomfasen.

Tvåpartsnäring innebär att du har 2 flaskor för respektive växtfas som du blandar separat i vattnet, tex kallade A och B. Tvåpartsnäring används ofta för att undvika kemiska reaktioner mellan vissa mineraler, som kalcium och fosfor, som annars kan klumpa sig eller bilda olösliga föreningar om de blandas i samma lösning. Därför delas näringsämnena upp i två flaskor eller paket, kallade A och B, och blandas först när de tillsätts i vattnet. Med en tvåpartsnäring har du fördelen att du kan styra mer själv och kan ha bättre kontroll över näringsinnehållet och möjlighet att anpassa näringslösningen för olika typer av växter eller specifika odlingsstadier. En tvåpartsnäring ger dig därmed mer precision och är lämplig för större eller mer avancerade hydroponiska odlingar.

Rekommendation på tvåpartsväxtnäring för hydroponisk odling:
Om du odlar hydroponiskt så kan vi tex rekommendera en 2-parts näring från Fearless Gardener BrandGrow, Micro och Bloom - det är en komplett basnäring som är enkel att använda och som håller pH:t i vattnet mer stabilt än andra varumärken. Fearless Gardener näringen är en tvåparts näring där du blandar lika delar Grow och Micro i tillväxtfasen och sedan Bloom och Micro i blomfasen.

Tripartsnäring (trepartsnäring):
Med treparts-näring använder du 3 flaskor hela tiden. Du doserar dem olika enligt medföljande doseringsschema under växtfasen kontra blomfasen. Med en treparts näring har du ännu mer kontroll för näringen, dvs du kan med en trepartsnäring maximera flexibiliteten och kontrollen över din näringstillförsel och anpassa ännu mer för olika växttyper och växtstadier. Genom att kunna anpassa fördelningen av näringsämnen och micronäringsämnen efter behov kan du som odlare maximera växtens potential och förbättra både avkastning och kvalitet.

Rekommendation för trepart näring:
Om du vill ha en tripart näring för din hydroponiska odling så kan vi rekommendera Tripack Starter Kit från Terra Aquatica.


Du hittar vår växtnäring här. 


Läs gärna vår växtnäringsguide för mer information om hydroponisk odling - näring.
PH-mätning i vattnet för att ta reda på pH-värdet runt rötterna
Med en AquaMaster P50 Pro pH temp mätare tar man reda på pH-värdet i tanken

Vattenvärden - pH/EC för hydroponisk odling                              

Vattenvärden är de värden man får ut när man mäter halter av olika ämnen i vattnet. Eftersom växternas rötter växer direkt i vattnet och tar upp näringen därifrån, samt att jord i sig har en buffrande förmåga, så är det viktigare att hålla reda på mätvärdena i ett hydrosystem än när man odlar i jord. Det finns många olika vattenvärden, vissa är livsviktiga för växterna, andra mindre viktiga.

Vilka värden specifika arter föredrar kan vara svårt att hitta. Det är dock inget problem att man testar sig fram. De kommer inte att dö eller liknande för att du inte har perfekta värden. Däremot får man se till att värdena inte rör sig för långt från de rekommenderade, då tar växterna skada ganska snabbt. Men för växter som är vanliga i hydrokultur är det inga problem att hitta information och dessa kan ju vara lämpliga att börja med.

Att mäta värdena kan man göra på många olika sätt. För pH kan man till exempel använda sig av mätstickor, dropptest, lackmuspapper, BTB eller enklast genom att köpa en pH-mätare.
EC-mätare finns också att köpa och ligger ofta på ungefär samma pris som pH-mätarna. Det finns också kombinerade ph & EC-mätare. Här hittar du våra PH/EC-mätare


Mjukt eller hårt vatten
Om vatten är hårt eller mjukt beror på hur mycket kalcium- och magnesiumjoner det innehåller dvs GH-värdet, (totalhårdhet). Förutom salter av kalcium och magnesium kan det även vara olika sulfater, kloriner och karbonater.
Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten och vatten med låg halt kallas mjukt vatten. Olika delar av Sverige har olika hårt vatten, men ca 80% av Sverige har mjukt vatten.

Hårdheten på ditt vatten får du reda på genom att kolla upp vattenvärden för din kommuns dricksvatten eller genom att mäta med din EC-mätare. Det finns också dropptester.
Man kan genom att kolla upp värdena på sitt dricksvatten via vattenverket eller kommunens hemsida få reda på pH, EC (konduktivitet), hårdhet, alkalinitet och mycket annat. 

Hårdhet (°dH) och benämning: 

  • 0-2: mycket mjukt vatten
  • 2-5: mjukt vatten
  • 5-10: medelhårt vatten
  • 10-21: hårt vatten
  • >21: mycket hårt vatten
Om du har mjukt vatten så betyder det att du behöver tillsätta kalcium och magnesium.

PH-värden hydroponisk odling
pH är ett mått på hur sur eller basisk en lösning är. Det man mäter när man mäter pH-värdet, är väldigt förenklat, koncentrationen vätejoner (egentligen hydroxidjoner) i en mängd vattnet.

pH 7: lösningen är neutral
pH mindre än 7: lösningen är sur
pH som är över 7: lösningen är basisk (alkalisk)

pH-skalan är logaritmisk, vilket innebär att ett pH på 5 är tio gånger så surt som ett pH på 6.

pH-värdet påverkar bland annat hur bra växten tar upp olika näringsämnen. Man vill inte ha ett för högt eller för lågt pH, det leder till att växten inte kan ta upp den näring den behöver och näringen blir "utlåst" och får en så kallad "nutrient lockout".

Ett pH mellan 5,5 och 6,3 brukar rekommenderas för hydroponisk odling.


Man kan sänka eller höja pH:t med hjälp av syror respektive baser. Det finns färdiga produkter att sänka eller höja pH:t med, avsedda för odling. Du hittar våra pH-vätskor här.

Bra att veta är att om man använder en citronsyrebaserad pH-reglerare så kan detta gynna jäst och mögel. Man kan generellt säga att vattnet i en hydrokultur skall vara litet lägre än bevattningsvattnet för samma växt i jord, eftersom jorden i sig har en pH-buffrande effekt.

KH-värde
Om man vill reglera pH:t är det bra att ha koll på KH-värdet på vattnet också. KH-värdet påverkar direkt vattnets pH. 
KH-värdet
(karbonathårdhet) mäter mängden karbonater och bikarbonater som är lösta i vatten. Det är en indikator på vattnets buffertkapacitet, alltså hur väl vattnet kan motstå förändringar i pH. Ett stabilt KH-värde hjälper till att hålla pH-värdet på en jämn nivå och förhindrar snabba svängningar som kan stressa växterna.
  • Hög karbonathårdhet innebär att vattnet har en god buffertkapacitet, vilket gör det mer motståndskraftigt mot plötsliga pH-förändringar. Det är svårt att snabbt sänka eller höja pH-värdet.
  • Låg karbonathårdhet innebär att vattnet har liten buffertkapacitet, vilket gör att pH-värdet kan förändras snabbt och oväntat.
Om man har ett lågt KH, skall man helst reglera pH:t så lite som möjligt eller ingenting alls. Om man har ett högre KH-värde är riskerna mindre att svängningarna blir så stora och att växterna tar skada.

I hydroponisk odling kan snabba pH-förändringar skada växternas rötter och deras förmåga att ta upp näringsämnen. Att mäta och justera KH-värdet hjälper till att säkerställa att pH-värdet förblir stabilt, vilket skapar en mer förutsägbar och stabil miljö för växterna.


EC-värden hydroponisk odling
EC står för elektrisk konduktivitet och mäts i millisiemens per centimeter (mS/cm). EC-värdet är ett mått på ledningsförmågan genom i det här fallet, vatten. Man mäter alltså hur mycket ström som kan ledas genom vattnet och enheten brukar anges i mS/m. Det som gör att vattnet leder ström är lösta salter, exempelvis näringssalter, men även andra partiklar i vattnet och strömförande partiklar som finns naturligt eller tillsats under någon reningsprocess.

Mäter man EC-värdet får man alltså reda på ungefär hur stark näringskoncentrationen i vattnet är. Värt att veta är också att vanligt dricksvatten redan har ett visst EC-värde, som man ska bortse från när man mäter. Detta är viktigt om man vill optimera förhållandena för sina plantor genom att ha tillräckligt med näring hela tiden. Ibland kan växterna använda mer vatten än näring och ibland mer näring än vatten. Så för att veta när man skall fylla på med enbart vatten eller enbart näring så kan en EC-mätare vara till stor nytta.

Beroende på vilken växt du odlar kan optimala EC-nivåer variera, men generellt gäller följande:

    • Frön och unga plantor: 0,5–1,0 mS/cm.
    • Växande växter: 1,0–2,5 mS/cm, beroende på vilken typ av växt du odlar.

Varför EC-värdet är viktigt:

  • Om växterna inte får tillräckligt med näring (lågt EC) kan de växa långsammare och bli svaga.
  • För mycket näring (högt EC) kan leda till näringsbränna, där rötterna tar upp för mycket av vissa ämnen och blir skadade.

Att hålla koll på både pH och EC ger dig full kontroll över näringsbalansen, vilket hjälper dina växter att växa optimalt!

Hydroponisk odling i tält med leca

Vilka odlingsmedium kan man använda för hydroponisk odling? 

Medium i hydroodling är näringslösa och används enbart som stöd och stabilitet för växterna. Man kan även odla dem direkt i vattnet men oftast använder man ett medium för stöd och stabilitet att sätta växterna i.
Exempel på de vanligaste medium som används till hydroodling är: leca, rockwool, kokos, men även andra substrat fungerar. Här hittar du våra odlingsmedium.


Leca
Leca är en förkortning för Light Expanded Clay Aggregate och är en lera som expanderats i ugn. Resultatet är då de brända lerkulor som man kallar leca. Dessa lecakulor används ofta som jordförbättrare men går mycket bra att använda som medium när du odlar i hydro. Lecakulorna är lätta, porösa och bevarar fukten bra. Utrymme lämnas även mellan kulorna för rötterna och syre. Det gör det till ett bra medium att använda i hydroodling. 

Om man använder leca i ett hydrosystem som kan täppas igen, får man först rengöra dem, annars faller massa små grusliknande partiklar ner då kan pumpar och dylikt täppas igen och förstöras om man har otur. Men att tvätta lecan först är nog att rekommendera oavsett vilken typ av system man använder. Leca-kulor anpassade till hydroodling finns att köpa. Denna är ofta ren och pH-neutral, men vissa sorters leca-kulor som är avsedda för dekoration är inte pH-neutrala. Leca-kulor kan användas i de flesta hydrosystem och återanvändas gång efter gång bara de rengörs mellan varje odling.

Stenull/rockwool

Stenull/Rockwool är ett mineralull som används till bland annat odling. Man framställer det från basalt, som är en vulkanisk bergart och kalksten som smälts i 1500ºC till lava. Sedan rinner lavan ner på snurrande diskar och slungas iväg, då bildar den långa trådar. Trådarna pressas sedan ihop och formas till kuber. Har man känslig hud kan stenull precis som glasfiber klia när man kommit i kontakt med det.

Stenull har väldigt bra uppsugningsförmåga, bevarar fuktigheten samt ger rötterna syre. Stenull kan återanvändas om man steriliserar det mellan varje odling, men lättast är att ersätta det med nytt. Mediumet används ofta till att rota sticklingar och så frön i, men används även genom hela odlingen, främst i drippersystem och NFT.

Kokos (coco coir)
Kokos eller coco coir är ett populärt substrat som består av sammanpressade kokosfibrer från kokosnötens skal. När man köper kokos så är det torrt och väger inte mycket, det finns att köpa på säck eller i form av sammanpressade block. Kokosblocken ska blötläggas och expanderar därefter till mellan åtta och tio gånger sin ursprungliga storlek, vilket gör det lätt att handskas med om man jämför med att släpa runt på jordsäckar.
Kokos har ett pH som gynnar de flesta växter, är från början näringsneutralt, har en god genomrinningsförmåga men håller även vatten bra och ger en god syresättning åt rötterna. Man kan även köpa pH-buffrad kokos.

Många förstagångsodlare som testat att odla i kokos är mycket nöjda med resultatet, det är alltså ett medium lämpat även för nybörjaren. Coco coir kan även användas i stället för jord i vanliga blomkrukor. Det innebär dock inte att kokos fungerar likadant som jord utan de skiljer sig ganska mycket och man måste dessutom ha en näring anpassad till kokos. 

Kokos kan dessutom återanvändas upp till tre gånger.

Perlit
Perlit är ett medium som består av lavasten som expanderats genom att man värmt det till 1000°C. Det är väldigt lätt och passar inte i hydrosystem som ebb och flod, där de kan spolas runt väldigt lätt och kan täppa igen utlopp.
Perlit används ofta som jordförbättrare för att göra jorden luftigare. Fördelen med perlit är att det är mycket bra på att bevara syre till rötterna.

Vermikulit
Vermikulit är ett naturligt mjukt glimmermineral som är pH-neutral med en fuktighet och isoleringsförmåga. Vermikulit har en hög absorberingsförmåga, vid bevattning ackummuleras då näringen i vermikuliten för att sedan sakta släppa tillbaka näringen till plantorna.

     Terra Aquatica GrowStream hydroponiskt odlingssystem

Vilka varianter av hydrosystem finns det för hydroponisk odling?
Som vi redan har nämnt så brukar man skilja på aktiva och passiva hydrosystem.
För ett passivt system passar det med växter med lägre syrebehov, tex sallad.
Här går vi igenom några av de vanligaste typerna av hydroponiska odlingssystem med en kortfattad förklaring.

Wick-system

Wick är ett enkelt passivt system där näringslösning sugs upp genom vekar som förbinder en reservoar med växtens rötter. Inget behov av pumpar eller elektricitet.

Wick-system innebär att vatten och näring dras upp till växtrötterna genom ett vekmaterial som bomull, som placeras i kontakt med odlingsmediet. Växterna odlas i en behållare fylld med ett odlingsmedium som perlit, kokos eller vermikulit. En veke, gjord av material som bomull, nylon eller filt, sträcker sig från botten av behållaren in i en reservoar med näringsrikt vatten. Med hjälp av kapillärkraft drar veken upp lösningen från reservoaren och levererar den till rötterna. Detta gör att växterna kan ta upp den näring de behöver utan behov av pumpar eller elektricitet.

Kratkymetoden

Kratkymetoden (efter den hawaiianska forskaren Dr. Bernard Kratky) är ett exempel på en passiv hydroponisk teknik för att odla växter. Det är en icke-cirkulerande teknik och det behövs ingen ytterligare tillförsel av vatten eller näringsämnen efter den ursprungliga applikationen och heller ingen el, pumpar eller vatten- och syrecirkulationssystem. Det kan därför anses som den enklaste varianten av hydroodling. Kratky-metoden är särskilt lämplig för grödor med korta till medellånga växtcykler som sallader och örter.

Hur går det till:
Växterna placeras i nätkorgar som är fyllda med ett inert odlingsmedium, till exempel stenull, leca eller kokos. Nätkorgarna hänger ovanför en behållare med vatten som har näringsämnen upplösta i sig. Endast de yttersta delarna av rötterna når vattenytan. När växten växer och vattennivån sjunker, bildas ett luftgap mellan vattenytan och växtens bas. Rötterna i detta utrymme utvecklar sidoförgreningar, kallade "syrerötter", och tar upp syre från luften i behållaren.
När vattnet har förbrukats helt bör växten vara redo att skördas. Under hela odlingscykeln behövs ingen påfyllning av vatten eller näring, utöver den första tillsatsen. Systemet är självgående och kräver lite eller ingen övervakning, förutom att säkerställa att växterna från början har tillräckligt med näringslösning.

Harvy är ett exempel på ett Kratky-system. Harvy hydroponiskt odlingssystem är ett färdigt system och kommer med pluggar med olika fröer, nätkorgar och växtnäring så du behöver inget annat för att komma igång med din odling, bara att följa instruktionerna. När det börjat växa behövs eventuellt en odlingslampa.

Du kan odla både inomhus och utomhus med Kratky-metoden. Man bör dock vara vaksam på att det kan bildas rotröta om det blir för lite syre. Vid rotröta så blir rötterna som slemmiga klumpar.

DWC - Deep Water Culture: (även kallat bubblare)

I ett DWC eller djupvattenkultur-system sitter nätkorgarna fast i locket på tex ett kärl som är fyllt med vatten och näringslösning. Det är viktigt att rötternas ovandel är ovanför vattenytan. Vattnet syresätts med en luftpump och syresten. DWC-system har bara en reservoar. I ett DWC-system är det mesta av din växts rotsystem nedsänkt 24/7 – därav namnet.

  • Växternas rötter är nedsänkta i en behållare med näringslösning, vilket ger dem kontinuerlig tillgång till vatten och näring.
  • En luftpump driver en luftsten som ligger i näringslösningen och skapar bubblor. Dessa bubblor syresätter vattnet, vilket är viktigt för att förhindra att rötterna kvävs.
  • Syresättning: Bubblorna ger syre till rötterna, vilket bidrar till snabb tillväxt och friska växter.
DWC är enkelt att installera och ett populärt val på system att börja odla hydroponiskt med.

Här hittar du våra DWC-produkter.

RDWC -  Recirculating Deep Water Culture

RDWC odlingssystem består av flera DWC-hinkar som är sammankopplade så att vattnet cirkulerar mellan dem alla och du kontrollerar alla hinkar med hjälp av en huvudtank. Alltså flera hinkar och en huvudreservoar. 

Ebb och flod-system (Flood & drain, Ebb & Flow)

När man hör ebb och flod tänker man på tidvatten. Månens dragningskraft och centrifugalkraften påverkar vattennivån så att den höjs och sänks. Så fungerar ett ebb och flod-system, men med en pump som reglerar vattennivån och cirkulerar vattnet. Växterna är planterade i en kruka/behållare i ett näringslöst medium.
  • Växternas rötter kommer i kontakt med näringslösningen när pumpen är i gång och vattennivån höjts. 
  • När pumpen slås av rinner allt vatten ur och rötterna kommer i kontakt med luften och får syre. 

Utloppet måste placeras högre än inloppet och avrinningen måste kunna vara högre än den mängd vatten som pumpas in. Växtbädden översvämmas alltså periodiskt med näringslösning och dräneras tillbaka till reservoaren, vilket ger rötterna både näring och syre.

Ett ebb och flod-systemet kan bestå av en cirkulationspump, en ljustät tank där näringslösningen finns, någon form av krukor/behållare, slangar, ett medium att sätta växterna i, ett in- och ett utlopp och en luftpump (om inte vattnet syresätts tillräcklig) samt timer. 

Du hittar våra Ebb & flod system här.

Top feed / drippersystem

Ett Top Feed-system, även känt som ett drippersystem, är en typ av hydroponiskt system där näringslösningen droppas direkt över växternas rötter eller odlingsmedium via droppmunstycken. Detta gör att växterna får en kontinuerlig tillgång till syre, vatten och näring.

Ett drippersystem levererar alltså näringslösning ovanifrån, liknande hur man vattnar växter för hand. Denna teknik är populär och används ofta i både hydroponiska odlingar och traditionella växthus, även när man odlar i jord. Med hjälp av en luft- eller cirkulationspump pumpas näringslösningen upp från en behållare och droppas vid basen av varje växt. Näringslösningen rinner sedan ner genom odlingsmediet till rötterna och återvänder tillbaka till tanken, där den cirkuleras om.

Ett stort fördel med drippersystem är att de är flexibla i valet av odlingsmedium. Systemet fungerar effektivt med de flesta medium, inklusive leca (lecakulor), kokosfiber och stenull.

Komponenter i ett drippersystem:

  • Tank: En behållare för näringslösningen.
  • Behållare/kruka med dränering: En behållare/kruka med tillräckligt stora hål i botten för att säkerställa god avrinning.
  • Pump: En pump som transporterar näringslösningen till växterna.
  • Droppslang och droppmunstycken (drippers): Slangar som leder lösningen från pumpen till växtens bas, där den distribueras direkt till rötterna.

Denna typ av hydroponiskt system är mycket effektivt, återanvänder näringslösningen och tillåter full kontroll över vattning och näringstillförsel, vilket främjar optimal tillväxt för dina växter.


Origin Dripper hydroponiskt system

NFT (Nutrient Film Technique):

Ett NFT-system (Nutrient Film Technique eller näringsfilmsteknik) är en hydroponisk metod där en tunn ström av näringslösning kontinuerligt rinner under växternas rötter. Systemet använder lutande kanaler eller rör, där växternas rötter delvis hänger i luften och delvis i den rinnande lösningen.

En vattenpump för näringslösningen från en reservoar till ena änden av kanalen, där den flödar tillbaka till reservoaren genom gravitation. Denna metod ger både syre och näring direkt till rötterna, vilket främjar snabb växttillväxt.

I näringsfilms teknik system används vanligtvis inget substrat, eftersom växternas rötter hänger fritt i luften och når ner i den tunna filmen av näringslösning som rinner längs kanalen, vilket ger dem snabb tillgång till både syre och näring. Det kan därför vara bra om växterna har ett litet rotsystem till att börja med. 

NFT-system är särskilt effektivt för växter med små rotsystem, som sallad och örter, och minimerar användningen av vatten och näring genom kontinuerlig återanvändning.

Vertikal odling (vertikalt dropp)  

Vertikal odling är ett innovativt och platsbesparande sätt att odla inomhus, vilket gör det möjligt att odla mycket på liten yta samt i tex storstadsmiljöer. Det är ett hållbart och ekonomiskt sätt att odla på med möjlighet till skalbarhet. Vertikal odling innebär oftast att odla i rör eller att odla i torn (sk hydroponiskt torn eller odlingstorn).

Grow pipes odlingssystem är ett DIY-system där man själv utformar och bygger ihop utefter sina förutsättningar och behov och det är enkelt att anpassa för mindre eller större applikationer. Growpipes bygger på en sluten NFT-lösning. Näringsrikt vatten pumpas upp till systemets topp och rinner sedan ned genom systemet via integrerade vattenkanaler.
Resultatet: Lättare att få till en jämn bevattning, bättre luftcirkulation och en optimal växtmiljö året runt.

Aeroponics odlingssystem

I ett Aeroponics odlingssystem sprayas rötterna konstant genom munstycken. Vattnet pumpas ur en vattentank.

I det aeroponiska systemet växer inte plantorna i något odlingsmedium. Istället hänger växtrötter i luften i en odlingskammare i ett slutet system. Rötterna sprayas med fin högtrycksdimma innehållande näringsrika lösningar med intervall. Detta gör aeroponics till en mer avancerad form än övriga hydroponiska odlingssystem.

Exempel produkt: Growstream


    Terra Aquatica GrowStream 40 V2 hydrosystem

 

Droppsystem - Windowfarm

I ett droppsystem eller windowfarming-system så pumpas vattnet upp för att därefter droppa ner genom växterna. Vattnet cirkulerar. Man kan tex använda upp- och nervända petflaskor som krukor. Eftersom vattnet droppar tillsätts syre naturligt.

Du kan tex göra såhär.

Aquaponik - aquaponiska odlingssystem

När vi pratar om hydroponisk odling och olika former av odlingssystem så vill vi också nämna Aquaponisk odling, kretsloppsodling. Det innebär att odla växter i vatten och ha en kombinerad fiskodling i ett slutet system. Det här är ett av de mest resurssnåla sättet att odla på. I ett perfekt akvaponiskt odlingssystem tar växterna helt enkelt upp de näringsämnen som fiskarna släpper ifrån sig. Växterna renar vattnet och fiskbajset göder växten i ett recirkulärt system.

Growpipes vertikalt hydrosystem

Kom igång med en hydroponisk odling: Steg-för-steg guide

För att komma igång med en hydroponisk odling behöver du inte så mycket och det går att börja enkelt och i liten skala. Här är en lista på vad du behöver:

1. Behållare:

  • En plastlåda, hink eller annan reservoar med lock för att hålla vatten och näringslösning.
  • Odlingsbehållaren ska vara mörk eller täckt för att förhindra algtillväxt, och tillräckligt stor för att rymma rötterna.
  • Borra hål i locket, tillräckligt stora hål för att nätkorgarna ska kunna passa. Hålen ska vara så stora att nätkrukorna hänger ner i vattnet men inte faller igenom.

2. Nätkorgar:

  • Små nätkrukor med hål i sidorna och botten, så att rötterna kan växa ut genom dem.
  • Nätkorgarna placeras i hål i locket på din behållare. Fyll nätkrukorna med ditt växtmedium (t.ex. lecakulor eller stenull), och sätt sticklingrna eller fröna i dem. Rötterna ska kunna nå ner i näringslösningen.

3. Odlingsmedium:

  • Du behöver ett odlingsmedium för att stödja plantorna. Det kan tex vara leca (lecakulor), stenull, kokosfiber eller perlit.
  • Detta växtmedium håller fast plantorna och rötterna medan det tillåter vatten att passera igenom.

4. Växtnäring:

  • Växtnäring som innehåller alla nödvändiga vitaminer och mineraler för växtens tillväxt. Det är viktigt att använda näring anpassad för hydroponisk odling.
  • Du blandar näringslösningen med vatten och fyller din behållare med näringsblandningen.

5. Vatten:

  • Rent vatten att blanda med näringslösningen. Vattnets pH-värde bör vara mellan 5,5 och 6,5, så du kan behöva ett pH-kit för att kontrollera och justera det.

6. Ljus:

  • Om du odlar inomhus behöver du växtbelysning. LED-växtlampor är ett populärt val eftersom de är energieffektiva.
  • Om du odlar utomhus, se till att växterna får tillräckligt med dagsljus.

7. Syrepump och syresten (valfritt):

  • En luftpump med syresten (eller luftsten) är inte alltid nödvändig, men hjälper till att syresätta vattnet, vilket är bra för växtrötterna. I vissa enklare system som Kratky-metoden behövs det inte.
  • Om du använder en luftpump, placera syrestenen i botten av behållaren och koppla den till luftpumpen. Detta syresätter vattnet och hjälper växternas rötter att "andas".
  • Om du använder Kratky-metoden (utan pump), låt nätkrukorna hänga delvis över vattenytan, så att en del av rötterna kan få syre från luften medan resten suger upp näring från vattnet.

8. Sticklingar eller frön:

  • Välj frön eller små plantor som är lämpade för hydroponisk odling. Populära växter inkluderar sallad, örter (som basilika och mynta), spenat, tomater och chili.
  • Om du börjar med sticklingar, placera dem i nätkorgarna så att rötterna når näringslösningen. Om du börjar med frön, plantera dem i ditt odlingsmedium och se till att de är väl vattnade från början.

9. Verktyg för att övervaka och justera:

  • pH-mätare eller pH testkit: För att säkerställa att pH-värdet i vattnet är optimalt.
  • Växterna trivs bäst om vattnets pH är mellan 5,5 och 6,3. Läs gärna mer om pH här. 
  • EC-mätare (valfritt): För att mäta mängden näring i vattnet, om du vill vara mer exakt.
  • Att mäta EC-värdet är bra om du vill ha bättre kontroll över näringshalten i ditt hydroponiska system. EC-värdet visar hur mycket näring som är upplöst i vattnet, vilket är viktigt för att dina växter ska få rätt mängd näring.
  • Beroende på vilken växt du odlar kan optimala EC-nivåer variera, men generellt gäller följande:
        • Frön och unga plantor: 0,5–1,0 mS/cm (millisiemens per centimeter).
        • Växande växter: 1,0–2,5 mS/cm, beroende på vilken typ av växt du odlar.
        • Justera EC:
        • Om EC-värdet är för lågt, betyder det att det finns för lite näring i vattnet. Tillsätt då mer näringslösning.
        • Om EC-värdet är för högt, finns det för mycket näring, vilket kan skada växterna. Späd då ut lösningen med rent vatten för att sänka EC-värdet.
  • Kontrollera och fyll på näringslösningen: Rötterna kommer att suga upp både vatten och näring. Kontrollera vattennivån regelbundet och fyll på när den sjunker.

Tips:

  • Börja gärna att odla kryddväxter hydroponiskt:  kryddväxter har ett mindre rotsystem och kan vara bra att starta med och lära sig av. Paprika, gurka mfl har mer omfattande rotsystem och kräver lite större behållare för att växa och ta upp näring.
  • Placering av växterna: Växterna ska ha tillräckligt med utrymme mellan sig, eftersom de kan växa mycket snabbt i ett hydroponiskt system.
  • Temperatur: Håll vattnet vid en stabil temperatur (helst mellan 18-20°C), eftersom för varmt eller kallt vatten kan stressa rötterna.
  • Underhåll av ditt hydroponiska system: För att dina växter ska trivas behöver du regelbundet underhålla ditt hydroponiska system.
  • Rengöring och sterilisering: Rengör ditt system regelbundet för att förhindra uppbyggnad av alger och bakterier. Sterilisera utrustningen mellan odlingscykler för att säkerställa en hälsosam miljö för dina växter.
  • Vanliga problem och lösningar: Vanliga problem inkluderar näringsbrist, algtillväxt och sjukdomar. Lär dig identifiera och åtgärda dessa prbolem snabbt för att undvika skador på dina växter. Kontrollera rötterna på dina växter- rötterna ska vara vita och fina. Om rötterna är brunaktiga eller bruna så kan de ha börjat röttna och det kan i så fall vara ett problem med syresättningen av vattnet/rötterna i ditt system. När det gäller unga plantor som ännu inte har fått rötter under nätkorgen så är ett vanligt problem att det är för blött i korgen, vilket till slut ger syrebrist. 
Hydroodling där rötterna visas efter att ha plockat upp näringen från vattnet

Hydroodling där rötterna visas efter att ha plockat upp näringen från vattnet

Har du frågor eller funderingar?

Om du har några frågor eller funderingar kan du besöka vår butik i Göteborg, eller beställa någon av böckerna vi har i vårt sortiment.
Vi har en svensk bok om hydroponisk odling, skriven av Niklas Hjelm på Grobruket, och en engelsk bok om hydroponisk odling.

Vi kan också tipsa om Grobruket i Alnarp som ibland håller odlingskurser i hydroponisk odling.
 
Följ gärna vår Ambassdör, 'En Låtsas-bondes betraktelser' - Weine Pernesten där han odlar hydroponiskt.
Tillbaka till toppen